är stor til; men när han stått en half tima, så tages isen af låcket samt rundt omkring, så långt at ingen ting kan falla deruti: då öpnas låcket på formen och röres något litet med en sked, så at det som blifwit frusit omkring bräddarne kommit midt uti, derefter sättes låcket uppå igen, och formen betäckes åter wäl med is och salt: när det då stått sin rätta tid, tages han upp och med en hast doppas i warmt watten, så lossnar osten, hwilken då stielpes på en saladiere och garneras med gröna blad, när sådant är för hand, samt gifwes straxt på bordet förrän det smälter: det är mycket brukeligt, at denna ost bör hafwa smak af orange, hwarföre deruti kan slås litet orange-watten, men då kunna citron-skalen slutas ute: til denna miölk kan brukas hwad form som behagas. Orsaken til rörningen medan det står och fryser är, at à la glacen ej blifwer för hård, hwilket altid bör observeras när låcken ej behöfwa igensmetas och kunna öpnas.
Snö-Mos à la Glace.
Wispa söt grädda med såcker efter smak til et hårdt skum, och slå litet kiersebärs- eller hallonsaft deruti, allenast så mycket, at det får en liten rödaktig färg; sedan slås det i hwad form som behagas, och låter det frysa på förenämde sätt.
Creme à la Glace.
Koka up et halft stop söt miölk med hel canel, citron-skal och såcker efter smak, hwilket sedan redes af med 6 ägge-gulor; när det är kokat, så slås cremen uti et stenkäril, och röres til han blifwer
