pannan och sköljes ren från dranck, samt fylles uti af mäskningen, och förfares dermed som första gången: således continueras til dess all förbrännan är afrunnen; men skulle det för sidsta gången wara något tiockare i botn på karet, så kan det wäl utsköljas med några skopor kalt wattn, som ock slås i pannan: när all förbrännan således är afrunnen, så göres både pannan och piporne ganska wäl rena, sedan slås hon deruti, tillika med 2 kakor sönderbrutit spisbröd, 2 knäppenäfwar salt och 2 knäppnäfwar bröd-kummin; derefter sättes hatten straxt uppå, som wäl igensmetes med deg, likaledes piporne; men neder i öpningarne på dem sättes något som täpper, til dess pannan börjar at uprinna, under hwilken bör wara frisk eld, til dess bröstet blifwer så hett, at man ej tål hålla handen uppå, men då aktas, at hon ej kommer för hastigt: lät då rinna jämt som en tråd uti et käril, som ej har för stor öpning, med en tratt uti och linne-lapp öfwer; men när det så länge har runnit, at ingen mera styrka är deruti, så låter man efterlancken wäl afrinna uti et annat käril, hwilket kan nyttjas til ätticka. Wid brännewins-brännande observeras noga, at det altid hålles wäl kallt uti kylfatet, eller den tunnan som piporna gå igenom; när is är för hand, så nyttjas den, men eljest bytes som oftast om watten deruti.
Brännewin af Win-Dranck.
Win-dranck slås uti klar pannan, hatten sättes uppå och igensmetas, sedan afklaras som annat brännewin, och derefter kan det distilleras med hwad som behags.