fint stött swafwel, 2 näfwar afrepade milliefoliums med både blad och knåpp, 2 näfwar camille-blommor; detta altsammans conserveras hela året uti flaskor, som hållas wäl täpta, och när kreaturen blifwa på detta sättet siuka, så silas brännewinet och gifwes et stort kreatur en jungfrus mått, men et Får allenast et skedblad, hwarefter kreaturet täckes med en fäll, så at det står warmt.
En Salwa för Wäxter eller Inkar
För en sort wäxter, som kallas Inkar, hwilka kreaturen få på kroppen, men pläga mäst sätta sig wid halsen och hufwudet, hwaraf de mycket plågas, är följande godt at bruka. Giör en salfwa af 2 skedar god win-äticka och 4 knifs-uddar silfwerglitt,[1] stryk den på wäxten; men aktas noga, at ej widare strykes än Inken är.
För Rödsiukan[2] hos Kreatur.
Tag et rökt Fårlår, ju längre det är sedan det blifwit slacktat, ju bättre det är; lägg det uti en bakugn, sedan bröd blifwit deruti bakat, och lät det blifwa så tort, at köttet kan stötas til pulfwer; sedan lägges det uti en kruka, tillika med 4 fulla händer afrepade Johannis-blomster, 4 fulla händer millefolium, 4 fulla händer torra blåbär, en stång fint rödt lack, och brändt ungs-ler, stort som et ägg, tilsammans stött, hwarpå slås en kanna godt brännwin, då krukan öfwerbindes och står dermed 8 dagar, så kan det brukas så länge det räcker. När boskapen får rödsiukan, så gifs först et stort kreatur en sill, hwilken doppas i tiära och stickes sedan
