slefwar kiöttsåppa, men i brist deraf tages upkokat watten, och när det litet kokat, ökas efter hand mera til: när man har så mycket såppa deruti som åstundas, lägges dertil litet basilica, persilja och en half klyfta hwitlök, hwilken senare sort ock kan slutas ute, om den för någon är motsträfwig; lät sedan sackta koka til des all musten är utur kiöttet; då slås et glas Franskt win uti, lät honom derefter få en upsiudning och sedan silas han af genom en hårsil. Denna couli brukas til alla wilda pastayer och ragouer. Om man ej wil bruka hel fogel eller annat wildt, så kan man betiena sig af fogelben och skråf som blifwit öfwer fast än de warit stekta; men då skrädes all den bloden bort som stannat uti skråfwet, samt sådant som har någon bitter smak och är gammalt, men af skiämd fogel går det intet an.
Brun Couli til Höns.
Höns stötes på samma sätt som fogel, grytan bestrykes wäl med smör och bredes det stötta kiöttet ut, då lägges dertil samma slags rötter, lök och 2 skifwor spicken skinka, hwaruppå strös litet miöl, och låter det på eldmörja stå och brynas med låck öfwer; När det blifwit något mer än gulbrunt, slås kiöttsåppa derpå litet efter hand, men röres intet förr än det af sig sielf låssnar. Då man har fått tilräckelig såppa derpå, så lägges 24 stycken fint stötte oliver dertil, hwarifrån stenarne äro borttagne, och låter det sedan sakta stå at koka: När musten är wäl utkokad, så slås det genom en hår-sil, saltas efter smak, och kan brukas til höns och kalkoner, i pastayer eller ragouer; man kan
