har spetsig mössa och rundgloria samt för en krumstaf i venstra och upplyfter högra handen till välsignelse. Stolen prydes med två djurhufvuden. Botten är rutig. Kring kanten läses mellan perlringar: sigillvm. confraternitatis sancti: nicholay: in: gotlandia. Ett sigill, som tillhört S. Jakobs gille i Wisby, är jemväl aflångspetsigt, samt håller 0.1.8 i bredd och 0.2.5 i längd. I midten står S. Jakob med en snäckprydd väska samt en bok i venstra och en staf i högra handen. Han har tonsur och är barfotad. Omkring kanten läses emellan släta ringar: sigillvm: convivarvm: sancti: iacobi de visby.
En häftig eldsvåda öfvergick Wisby 1311. Trenne år derefter afbrann hela staden med kyrkor och kloster. Genom en vådeld 1400 blefvo 117 hus i norra delen af Wisby förstörda. Samma olycka öfvergick då S. Maria kyrka, som sedan stod många år öde. Under Wisborgs belägring 1448 skjöt besättningen eld i staden, så att många hus och S. Michaels kyrka afbrunno. Lybeckarne stormade och antände Wisby 1509, då norra delen deraf förstördes. De intogo äfvenledes staden 1525, då de ytterligare afbrände densamma. En vådeld uppkom 1610 i Wisby, hvilken under en häftig storm på sex timmar ödelade 97 bonings- och 40 uthus samt hospitalets alla åbyggnader. Jemväl afbrunno till en del S. Maria kyrka och flere af ringmurens torn [1].
Vi vilja först betrakta Wisby nuvarande kyrka och alla ruiner af dess öfriga helgedomar. Vi skola sedan öfvergå till stadens qvarstående ringmur och förstörda slott och slutligen kasta en blick på stadens nuvarande förhållanden och närmaste fornlemningar.
- ↑ Strelow, S. 154, 157, 192, 211, 240, 251, 298, 299.
