Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/183

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
171

Pelaren består af en fyrkantig grundsten, en åttkantig och hålkälad sockel samt vidare en ren attisk has och derpå ett nedre skifte af en åttkantig stam. Grundstenen håller i hvarje sida 4.3 och stammen i tvärmått 3.2. Basen, hvilken är 1.2 hög, består af ett enda block, skiftet af stammen, som är mindre och lägre, utgöres äfven af ett helt sådant. Pelarne ha, såsom det visar sig af öfverblifna stycken, haft åttkantiga kransar, hvilka bestått af en fin rundstaf och derpå en hög utåtbukig staf, som tillsammans varit 1.1 höga. Pelaren motsvaras af en pilaster vid södra sidan om tornets norra trappa och af en likadan pilaster å norra sidomuren. Dessa pilastrar ha karnisade socklar och lära, såsom det tyckes, haft likadana ehuru omvända kransar. Pilastern vid tornets norra trappa är nära fullständig och håller med sockeln och kransen 15.0 i höjd. Häraf bestämmas alltså föreningsbågarnas dynstenar. Vid tornets södra trappa ses å norra sidan äfven en pilaster, hvilken är till öfra hälften bortbruten. Denne pilaster har naturligtvis motsvarat södra radens pelare. Mellan pelaren och tornets motsvarande pilaster är blott 8.0 afstånd. Pelaren och pilastern å norra sidomuren stå på 9.8 afstånd från hvarandra, som utgör sidoskeppens bredd. Mellan närmaste hörn af tornets pilastrar är 22.2 sträckning, hvaraf mellanskeppets bredd bestämmes. Enligt en vanlig anordning har således mellanskeppet varit vidpass dubbelt bredare och högre än sidoskeppen. Hela längden från pelaren i vester till pilastern i öster utgör 53.0. Der måste således varit fyra pelare eller tre utom den, hvaraf lemningar finnas. Pilastern i öster har fyrkantig grundsten, åttkantig och hålkälad sockel och derpå