S. Gertrud.
Af danna kyrka förmärkas svaga lemningar på 100
stegs afstånd i söder från den sistbeskrifna. Samma
helgedom, hvilken bestått af ett skepp och ett kor med
halfrundt utsprång i öster, har inom murarna varit
23.0 bred och 63.0 lång. Nu finnes blott en
obetydlig del af vestra gafvelmuren och af utsprånget.
Gafvelmuren har på midten en rundbågig ingång med ett
slätt dörrfält utan konsoler. Å detta dörrfält
föreställes en qvinna, som utmärkes med rundgloria och
håller i högra handen en krumstaf och på venstra
armen en modell af en kyrka. Wallin anser, att der
föreställes S. Gertrud [1]. Det synes oss vara
sannolikare, att der anges S. Hedvig. Till höger om
ifrågavarande figur ses det Thottska och till venster det
Båtska eller Bondeska vapnet, hvilka äro hjertformiga
och luta mot hvarandra. Både figuren och vapnen äro
lätt inristade. Denna helgedom, som bestått af tuktad
kalksten, har öfver ingången en rundbåge af tegelsten.
Det synes mer än sannolikt, att denna dörromfattning
blifvit förbättrad under Ivar Axelson Thott, hvilken var
höfvitsman på Gotland och förmäld med Carl Knutson
Bondes dotter Magdalena; enär samma byggnad
tillkommit före bruk af tegelsten i Wisby och nämnde makars
vapen äro å dithörande dörrfält inristade.
- ↑ Gothl. saml. D. I. S. 232.
