ett bjelklag. På midten af andra afdelningens södra liksom vestra och norra sidomur finnes en stor rundbågig och tvåsprångig glugg med skarpa hörn och hålkälade kransar. En midtkolonn har i södra liksom i vestra gluggen uppburit tvenne små rundbågar på hålkälade kransar. Norra gluggen, som är lika stor med de öfriga, har aldrig haft någon midtkolonn eller några bågar, men väl kransar. Inre omfattningarne äro rätvinkliga och lågrakspetsiga. Andra afdelningen har åt öster en stor rätvinklig och rundbågig öppning mot midten af mellanskeppet. Denna båge är troligtvis beräknad för bärning af östra sidomuren och för inrättande af ett kapell derinnanför, hvadan två beqväma trappor såsom i S. Maria vestra torn ditleda. I andra afdelningens östra sidomur vid norra ändan finnes en genomgång, hvilken inledt till långhusets vind. Från denna ingång sträcker sig en trappa i norra sidomuren och sedan till midten af vestra, hvarifrån man inkommit på ett bjelklag, som legat på en inre indragning. En rätvinklig och stickbågig ingång har inledt till detta bjelklag. Denna tredje afdelning, hvilken har vida tunnare sidomurar, saknar deri trappor. Deröfver märkas spår efter bjelklag, hvaremellan man uppgått på stegar. Fjerde afdelningen har å södra liksom å vestra och norra sidomuren en glugg, som är ut- och invändigt rätvinklig och rundbågig. Tornet, hvilket håller ungefär 120.0 i murhöjd, har socklar, som utgöras af en större skråkant och en gröfre rundstaf derpå. Emellan första och andra afdelningen sträcka sig å södra, vestra och norra sidomuren halfrunda gesimsbågar, hvilka äro temligen små och grunda, och deröfver framstå vattenlister, som äro nedåt skråkantiga.
