Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/243

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
231

större rundbågigt väggskåp. Datta rum, hvilket är 2.6 bredt, 8.6 långt och 9.5 högt, har troligtvis tjenat till förvarande af kärl och skrudar m. m. I skeppets nordöstra hörn märkes ett temligen stort väggskåp med vågrät betäckning.

Tornets inre sträckning i söder och norr utgör 29.0 och i motsatt riktning 28.0. Östra sidomuren, som tvifvelsutan haft en stor bågöppning åt skeppets vind, är nästan helt och hållet förstörd. De öfriga sidomurarne, hvilka äfven äro något skadade, hålla vid deras största höjd ungefär 28.0. I tornet ses spår efter ett bjelklag, som bildat en nedre och en öfre afdelning. Å södra liksom å vestra och å norra sidan märkas två spetsbågiga ljudöppningar, hvilka äro 3.5 breda och 14.0 höga. Mellan hvarje par af dessa ljudöppningar, som till någon del röja förfuskningar, ses en yttre nichfördjupning, hvilken till storlek och betäckning liknar desamma, men hvilken har en midtpost och derpå två spetsbågar samt deröfver en ring.

Triumfbågen är 23.5 bred och ungefär 25.0 hög. Betäckningen håller 5.5 tvärsigenom. Korets inre sträckning i söder och norr utgör 23.5 och i motsatt riktning 23.0. Hörnkolonnerne, kragstenarne och korsbågarne hålla 0.8 i tvärmått. Korshvalfvets slutsten höjer sig 30.0 öfver golfplanen. Å korets södra sidomur nära vestra ändan finnes en ingång, som håller 2.9 i bredd och 8.0 i höjd. Yttre omfattningen har å hvarje sida två kolonner emellan inre poster och yttre murhörn. Baserne äro jordhöljda och kapitälerne alldeles förvittrade. Skaften saknas. De inre murhörnen äro stafprydda, de yttre rätvinkliga. På kolonnerna hvila rundstafviga, men på murhörnen skarpkantiga rundbågar.