Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/257

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

S. Catharina eller S. Karin.


Knappt 125 steg i söder ifrån S. Lars visar sig S. Catharina på den höga sträckningen under Klinten ungefär midt i staden. Sistnämnda ruin består af ett aflångfyrkantigt långhus och ett fyrkantigt kor med tresidig altarvägg i öster. Vid långhusets vestra ända ligger ett kapell och vid dess södra sidomur jemväl ett sådant. I långhuset, hvars inre bredd i vester utgör 57.8, i öster 55.3 och längd 143.8, stå tolf åttkantiga pelare, som i två rader bilda mellan- och sidoskepp, af hvilka det förra är nära dubbelt bredare och vidpass 10.0 högre än de sednare. Koret, som med hela sin bredd öppnar sig åt mellanskeppet, håller 24.6 i inre bredd samt 26.1 i längd och har mellanskeppets höjd. Vestra kapellet, hvilket motsvarar södra sidoskeppets hela och mellanskeppets halfva bredd, sträcker sig inom murarna i söder och norr 27.3 och i motsatt riktning 23.1 och har långhusets höjd. Södra kapellet, som invändigt är i vestra hälften 10.1 bredt, i östra 12.9 och 44.2 långt, intager en tredjedel af långhusets södra sidomur. I vester från detsamma ses å långhusets södra sidomur en mängd förtagningar af spetsiga korshvalf, hvilka betäckt en nedbruten omgång. Hela byggnaden är uppförd af huggen och tuktad kalksten med sednare användning af någon tegelsten.

Man finner vid första anblicken af kyrkan, att hon ursprungligen blifvit uppförd i ren rundbågsstil, men att hon undergått betydliga förändringar i utbildad