skiljebågarna, hvilka inneslutas i gafvelmuren, och de gamla kragstenarna, som qvarsitta å sidomurarna, ha tolf åttkantiga pelare i två rader ursprungligen delat långhuset i mellan- och sidoskepp, af hvilka det förra varit nära dubbelt bredare än något af de sednare. Den ursprungliga gafvelmuren i vester har tvifvelsutan haft ett mindre fönster för hvardera af sidoskeppen och ett större för mellanskeppet; en vanlig anordning i en gammal kyrka, som endast utgöres af ett långhus. Den södra af de pelare, hvilka äro inneslutna i den nyare gafvelmuren, framter fyrkantig grundsten och skråkantig sockel samt åttkantig stam, och den är mycket vittrad. Dithörande skiljebågar äro spetsiga och tvåsprångiga.
Omgifningsmurarne, som hålla 4.5 i tjocklek, ha å den norra yttersidan sex pilastrar, men inga å den södra. Dessa pilastrar, hvilka framspringa 1.0, äro 4.0 och deröfver breda och de ha olika afstånd från hvarandra.
Södra kapellet, som sträcker sig närmare östra än vestra ändan af långhuset, har bestått af två afdelningar öfver hvarandra. Nedra afdelningen, hvilken är temligen väl bibehållen och ligger till östra hälften under jorden, har å vestra gafvelmuren en spetsbågig ingång. Man har således kunnat beqvämt inkomma från omgången. Nedra afdelningen, som troligtvis haft en tvärvägg å midten, betäckes med fyra spetsiga korshvalf, af hvilka de två vestra bildas af kupiga, men de två östra af vågräta kappor. För skiljebågarna, som äro bortbrutna, märkas kragstenar, af hvilka de vestra ha rundstaf och hålkäl, men de östra hålkäl mellan två rundstafvar och alla karnisade kransar, och der finnas kant- men inga korsbågar. I den vestra
