Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/265

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
253

kyrkobyggnaden. Tidemannus de Rode, som var borgmästare i Wisby och afled 1384, donerade 85 mark silfver till två pelare och andra arbeten. Af Catharina Heghewaldis, död 1385, gåfvos 20 mark silfver till kyrkobyggnaden. Ingegerd Karlsdotter, hvilken dog sistnämnda år, skänkte till samma ändamål 50 mark svenska penningar. Johannes Kreyenskoth, vice borgmästare i Wisby, lät såsom själahjelp för sin hustru, som afsomnade 1407, bygga två nya pelare, och Gerardus de Brynke, som afled 1410, gaf 13 mark silfver till en sådan i kyrkan. Af Johannes de Lenepe, död 1410, donerades 40 mark silfver till kyrkobyggnaden. Nils, kyrkoherde i Bro, afsomnade 1413 och för hans själahjelp gåfvos 10 goda mark till samma ändamål [1].

Af det föregående är uppenbart, att långhusets förändring och korets uppförande äro samtidiga. Man har troligtvis ansett, att långhusets vestligaste hvalfafdelning, hvilken förmodligen varit den svagaste, kunde väl undvaras, då kyrkan vann betydligt i längd genom det nya korets tillkomst. Den nya gafvelmuren i vester saknar, såsom vi ofvanföre nämnt, nödiga förtagningar. Detta menliga förhållande var mindre betänkligt å den södra sidomuren, som hade ett kraftigt stöd i omgången m. m. derjemte; men deremot blef ett sådant å den norra nödvändigt. Huru detta tillgått, bör med några ord omnämnas.

På 13.3 afstånd från långhusets norra sidomur ses flere lemningar af ett hus, hvilket innehållit två våningar. Detta hus, som, invändigt 20.0 bredt och

  1. Necrol. Fr. Min. in Wisby. Script. Rer. Dan. T. VI. P. 558, 560, 563, 564, 566.