Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/274

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
262

boningshus, som tillhört densamma och ligger vid S. Hansgatan, visar sig vara vida äldre.

Långhusets omgifningsmurar äro ut- och invändigt uppförda af tuktad kalksten med dörr- och fönsteromfattningar af huggen sådan. Pelarne, kragstenarne och pilastrarne samt förenings- och skiljebågarne bestå jemväl af huggen kalksten, men takhvalfven ha till kantbågar och kappor varit slagna af röd tegelsten. Några förändringar å ingångarna och fönstren äro till en del utförda med tegelsten. Korets omgifningsmurar bestå till det yttre och inre af välarbetad kalksten i temligen stora dimensioner. Sträfpelarne äro också uppförda af välhuggen kalksten i jemna skiften och deras afsatser och beteckningar bestå äfven af sådan. Triumfbågen och kantbågarne å korets omgifningsmurar äro jemväl arbetade af kalksten, men skilje- och korsbågarne ha bestått, såsom lemningar visa, af röd tegelsten. Pelarne äro så uppförda, att socklarne liksom kransarne utgöras af hela block och stammarne till deras skiften af två och två stycken, som vexelvis binda hvarandra. Härvid bör dock anmärkas, att skärfvor af tegelsten och kalksten äro insatta i deras fleste liggfogar, och tegelstycken finnas i korets murkärna. Å långhusets sydöstligaste pelare nederst på stammen är en hacka inristad, hvilken är 0.8 lång samt i den ena ändan 0.3 bred och i den andra spetsig med 0.9 långt skaft. Å korets sträfpelare märkas några stenhuggartecken, som bildas af korta linier med skiljaktiga vinklar. Begge kapellerne och kryptan bestå till omgifningsmurarna af tuktad samt till dörr- och fönsteromfattningarna af huggen kalksten, men till takhvalfven af kalkflisor. I södra kapellets trappa och ingångar märkes