Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/287

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
275

igenmurad. De vestra ingångarnas afstånd ifrån hvarandra utgör blott 5.0.

Tre rundbågiga fönster å södra och lika många å norra sidomuren samt tvenne å vestra gafvelmuren motsvara midten af hvalfafdelningarna, och de ha höga bröstningar och utvändigt mindre men invändigt större smygar samt tvärbranta platter. Å östra gafvelmuren nära sidomurarna finnas tvenne små fönster, som äro rundbetäckta och snedsmygiga. Dessa fönster ha varit begagnade, då ett mindre kor fordom funnits.

Långhusets omgifningsmurar, hvilka äro släta och 4.6 tjocka, ha höga, skråkantiga socklar med stora rundstafvar derpå. Den pelare, som qvarstår, är fyrkantig och har skråkantig grundsten, derpå platt och qvartstaf samt platt och hålkäl med hålkälad krans. Å båda sidomurarna och vestra gafvelmuren uppgå hvalffötterne från hålkälade dynstenar, hvilka äro lika breda som pelaren. I hvarje hörn märkes en liten skråkantig kragsten. Triumfbågen är mycket skadad, så att hvalffoten deröfver nedfallit. Af takhvalfven, som sakna förenings- och skiljebågar samt kant- och korsbågar, äro betydliga lemningar öfriga. Vid vestra gafvel- och båda sidomurarna sträcka sig skarpkantiga bönpallar, som äro 2.0 höga och 1.0 breda.

Spetsiga gafvelrösten, hvilka höja sig i vester och öster, ådagalägga, att långhuset haft ett enda kroppåstak. Å vestra gafvelröstet märkas en större och en mindre glugg, som begge äro rundbågiga, och deröfver ses tvenne små fyrbladiga lufthål, hvilka, huggna af hela hällar, stå öfver hörn jemte hvarandra. Det visar sig påtagligen, att långhusets östra gafvelmur blifvit vid korets uppförande genombruten. Lemningar af en

18*