Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/288

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
276

spiraltrappa, som ursprungligen uppfört till långhusets takhvalf, förmärkas vid norra sidan om triumfbågen. Att det ursprungliga koret varit vida smalare och lägre än det nuvarande, röja långhusets små fönster åt öster. Å långhusets östra gafvelröste nära spetsen finnas tre luft- och ljusöppningar, hvilka bestå af två lika höga, fyrbladiga rosor och en smal rundbågig glugg i midten deröfver. Härvid bör den ovanligheten märkas, att den södra rosen står öfver hörn, men den norra våg- och lodrätt. Samma rosor utgöras af hela hällar.

Koret, som håller i inre bredd 29.5 och i längd 51.5, har 5.0 tjocka omgifningsmurar, hvilkas socklar bestå af stora skråkanter och tjocka rundstafvar derpå. Betäckningen utgöres af två högspetsiga och rakuppgående korshvalf med kantbågar. En skarpkantig skiljebåge, som är 1.0 bred, hvilar på kragstenar, hvilka ha en rund, spetsig knopp, derpå ett bägarlikt kapitäl samt krans med rundstaf och hålkäl. Kantbågarne, som äro rätvinkliga och 0.3.5 tjocka å hvarje sida, uppgå från små, spetsiga kragstenar. Å södra sidomuren finnes en ingång nära vestra ändan. Denna ingång har utvändigt haft å hvarje sida en kolonn emellan inre poster och yttre murhörn. Der märkas lemningar af bägarlika kapitäler med hålkälade kransar och derpå en rundstafvig spetsbåge. På posterna hvilar ett rakt dörrfält, hvarå ses en inhuggen trebladig båge, som siras med rundstaf, platt och hålkäl. Murhörnen uppbära en hålkälad spetsbåge. Inre omfattningen är nära rätvinklig och lågrakspetsig. Östra gafvelmuren har tre smala och höga fönster, af hvilka det mellersta är något bredare och högre än de omgifvande, och alla äro till omfattningarna rundbågiga, men i ljusen