Af ofvanstående är ostridigt, att staden före 1288 varit omgifven med murar. Då flere af ofvanbeskrifna kyrkor haft torn, hvilka tillkommit för att begagnas till försvarsverk, och några af desamma påtagligen härröra från första hälften af trettonde seklet; så måste den första ringmuren uppstått något efter berörda tid. Det vill äfven synas, som ringmuren, hvaraf oenigheten mellan borgrarna och landtmännen yppat sig, tillkommit kort före 1288; åtminstone finnes intet, som i hela detta byggnadsverk röjer ren rundbågsstil. Strelow berättar, att ringmuren uppfördes frånochmed 1289 tillochmed 1299, och att landtmännen i hvarje ting ålades såsom skadeersättning bygga ett torn i densamma [1]. Det är troligt, att borgrarne kort efter 1288 förstärkt ringmuren; men det är deremot icke troligt, att tornen då uppfördes, och allraminst, att landtmännen, hvilka ej ställdes inför konungen till ansvar för den uppkomna fejden, blifvit en sådan byggnadsskyldighet ålagde. Enär Strelow visar sig i synnerhet för den äldre tiden i högsta grad opålitlig i sina uppgifter; så kan man svårligen sätta någon tro till hans nyssanförda yttrande. Låtom oss derföre skärskåda sjelfva ringmuren för att efterse, huru dess förhållanden öfverensstämma med de samtida vittnesbörd, som vi ofvanföre omnämnt.
Ringmuren, hvars ungefärliga längd åt landsidan utgör 7200 fot och åt sjösidan 4000, är mycket olika till den förra och sednare sträckningen.
Åt landsidan äro höga torn med och utan portar uppdragna i ringmuren och midt emellan dessa mer än
- ↑ Strelow, S. 146, 147.
