Norderport liknar de nyssberörda. En port i nedersta afdelningen har ett lågspetsigt tunnhvalf med vederlag i söder och norr. Mot midten af hvarje insida framstår en fyrkantig pilaster och derpå hvilar en spetsbåge. En öppning åt vester och en åt öster äro lika breda och höga som och ha lika betäckningar med den nyssberörda. Vid sidorna om och öfver östra öppningen finnes en yttre fördjupning med ränna för ett fällgaller. I andra afdelningen, hvartill en rundbågig ingång å den södra sidomuren inleder från en stege, märkes på midten af den norra en stor spis med skorstenspipa och å desamma nära den östra sidomuren smala, höga och rakslutna skotthål med stora och sneda smygar invändigt, men utan sådana utvändigt. Nedra afdelningen är till yttre och inre öppningarna igenmurad, så att en ingång är lemnad å midten af vestra sidomuren. De öfra afdelningarne, som inåt varit helt och hållet öppna, äro äfven igenmurade, och tornet har fått tegeltak med vattenfall åt söder och norr. På midten af vestra sidomuren och midt öfver ingången är en stor fyrkantig kalkhäll med följande inskrift infattad. Detta förrådshus skall åt efterverlden förvara tacksamt minne af K. M:ts Troman, v. Landshöfdingen Majoren och Ridd. Hr. L. R. Dalmans prisvärda omvårdnad för Gotlands nödställde invånare år 1784, då svår spannmålsbrist tryckte landet. Af denna inskrift inhemtas, att ifrågavarande torn 1784 blifvit förändradt till magasin, hvartill det ännu begagnas. Att på dylikt sätt vanställa ett urgammalt konstverk måste högligen beklagas. Alltså är den hedern, att samma torn fått benämning af det Dalmanska ingalunda afundsvärd. Det
Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/301
Utseende