Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/325

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Stadens nuvarande tillstånd.


Ehuru staden till största delen intager en bergsluttning, så kunde både torgen och gatorna varit rätare och beqvämare, om anläggningen ej härrörde från en tid, hvarunder man fick, såsom det tyckes, bygga enligt eget välbehag. Stora torget, som ligger ungefär midt i staden, är ganska litet. Rådhustorget nära det nyssnämnda och Smedtorget nära hamnen äro ännu mindre. Södra torget och Nya torget, af hvilka det förra är rymligt, men det sednare helt litet, intaga bergshöjden nära Söder- och Österport. Dessutom märkas Donners plats, Packhusplan, Fiskarplan, Specksrum, Helgeandsplan, Klosterplan och S. Hansplats. Innanför Jungfrutornet lågo för få år sedan temligen vidsträckta åkrar, men nu visar sig der en vacker plantering. De fleste gatorna äro så smala, att tvenne vagnar ej kunna derå mötas utan stor svårighet. Stundom nödgas den ene inköra i en gränd och vänta tills den andre förbikört. Många gränder äro så trånga, att man icke kan deri framkomma med åkdon. Stenläggningen är så eländig, att det tyckes, som den ej blifvit förbättrad sedan hanseatiska tiden.

Flerstädes märkas uråldriga hus, som tre till fyra våningar höga, vända spetsiga och tinnade gafvelrösten åt gatorna. Dessa hus, hvilka äro uppförda af tuktad och huggen kalksten, ha omgifningsmurar, som hålla 4.0 i tjocklek. Somliga af samma hus betäckas med såkallad hålsten, hvilken naturligtvis härrör från medeltiden. I flere sådana ha nedersta våningen en