Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/384

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Tingstäde.

Denna helgedom, annex till Stenkyrka, är belägen nära 1 mil i öster från Martebo på en temligen ansenlig höjd vester om och ett stycke från Tingstäde träsk, hvilket till stor del omgifves med skog. Kyrkan utgöres af ett aflångfyrkantigt skepp, ett likadant men något mindre kor med en fyrkantig sakristia å norra sidomuren och ett fyrkantigt torn i vester. Hela byggnaden är utvändigt och till stor del invändigt uppförd af huggen kalksten i nära likhöga skikten; men den har med undantag af hörnen blifvit på ett vandaliskt sätt öfverkalkad.

Skeppets, korets och sakristians socklar äro lika höga och bestå af en väl hållen skråkant och derpå en hög platt och öfverst en rundstaf. Tornets socklar äro något högre och utgöras af en stor skråkant och derpå en rundstaf.

Skeppet, som håller i inre bredd 25.7 och i längd 37.0 samt i murtjocklek 4.0, har en midtkolonn, hvilken uppbär fyra korshvalf med fyra skiljebågar. Kolonnen, hvars hela höjd utgör 15.8, har följande anordning. Basen är attisk med yfviga skyddsblad. Skaftet, som håller 7.6.5 i omkrets, består af halfva rundstycken, hvilka binda hvarandra. Kapitälet är inåtsvängdt. Å det sydvestra hörnet af kapitälet märkes ett djur, som har långa horn och uträcker tungan öfver ringen, och ett annat djur ligger derjemte i uppnedvänd ställning; å det sydöstra står en örn på och biter i ringen; å det nordöstra nedlutar sig en menniska och