83
voro rundbågiga. Ena sidomuren hade ett rundbågigt fönster och deröfver en raksluten glugg. Vester om kyrkan förmärkes intet spår efter någon ruin ej heller förspörjes någon sägen om en sådan; men väl finnas öster om och helt nära vid kyrkogårdsmuren lemningar af ett dylikt hus. Således måste Hilfeling i hastigheten skrifvit vester i stället för öster. Byggnaden har bildat en aflång fyrkant, som med sträckning i söder och norr hållit ungefär 55.0 i yttre längd och 55.0 i bredd samt 4.0 i murtjocklek. Vestra sido- och norra gafvelmuren qvarstå till halfva höjden. Å sidomuren märkes en liten rundbågig ingång och å gafvelmuren små rundbågiga fönster. Den perspektiviska ingången å södra gafvelmuren kunna äldre personer i trakten erinra sig. Omfattningarne bestå af huggen, men det öfriga af tuktad kalksten. I öster 150 steg från ruinen synas grundvalar af en större aflångfyrkantig byggnad, hvilken enligt sägen varit ett ladugårdshus. I sydvest om ruinen finnas lemningar efter en mindre byggnad, som skall enligt gammal berättelse varit en källare. Ruinen, hvilken kallas Munkhuset, har troligtvis varit ett prestboställe. Det är bekant, att under katolska liden voro hjelpprester bosatta vid flere annexer, hvarest sådana biträden efter reformationen ansågos öfverflödige. Det vissa är, att efter ifrågavarande byggnads uppförande ha tvifvelsutan mer än fem hundra år förflutit.
