Fårö.
Denna ö, som håller något öfver 1 ½ mil i längd och nära ¾ i bredd, ligger vid norra ändan af och öster om Gotland. Fårösund, hvilket åtskiljer dessa öar, sträcker sig i söder och norr öfver 1 mil och har ifrån ⅛ till ¼ mil i bredd. Stränderne, som äro branta, lifvas till norra hälften af barrskog. Denna ansenliga hamn, hvilken är vidpass 9 famnar djup, skyddas från söder af två holmar och ifrån norr af ett smalare inlopp. Det väcker förundran, att man vid denna förträffliga hamn icke anlagt en stad, och ännu mer att man icke långt för detta befästat densamma.
Österut ¼ mil från Bunge nedför en brant backe till Fårösund, hvilket vi öfvergingo på en liten båt. Fårö, som utgör ett eget prestgäll utan annex, framter flerstädes kala berghällar, men ansenliga sträckor deremellan lifvas af småväxt barrskog. Nära ¾ mil norrut från Fårösund ligger kyrkan, hvilken enligt en gammal förteckning blifvit 1324 uppförd[1]. Då vederbörande icke låtit före kyrkans ombyggnad 1859 taga deraf några ritningar, så äro vi urstånd att derom meddela en nöjaktig beskrifning. Vi skola dock söka att af de få upplysningar, som godhetsfullt blifvit lemnade oss, gifva ett begrepp om denna gamla helgedom, hvilken bestod af huggen och tuktad kalksten.
En liten pennritning af 1828 framställer kyrkan från sydvest och en ännu mindre sådan af 1844 från
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.
