Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
40

lågländ. Der finnas aderton små insjöar samt någon barrskog. På ön märkes en landtudde, hvilken kallas Lutterhorn och har en god hamn. Sandön, som tillika med Fårön utgör ett pastorat, har 6000 tunnland barrskog och något öfver 400 tunnland åker, äng och betesmark och är mycket sandig och mager. Stora sträckor äro beväxta med ljung och renmossa. Lilla och Stora Carlsön omgifvas af mycket branta och höga klippväggar och äro ofvanpå nästan alldeles släta och kala. Å dessa öar finnes ingen odling, men väl något bete.

Fordom indelades Gotland i norra tredingen med sju ting, medel tredingen med sex ting och södra tredingen med sju ting. Gotland utgjorde enligt en jordebok, hvilken 1654 godkändes, 1246 hemmantal [1]. Enligt 1738 års jordebok beräknades öns hemmantal i den norra delen till 526 1324 och i den södra 637 1324 och således tillsammans 1164 112 [2]. Gotlands hemmantal uppgåfvos 1832 till 1098 [3]. Enligt landshöfdingeembetets berättelse 1855 upptogos Gotlands hemmantal både förmedlade och oförmedlade till 1262 112. Vi hvarken kunna eller vilja befatta oss med utredande af dessa skiljaktiga uppgifter, hvilka tvifvelsutan härröra af olika beräkningssätt. På ön finnas blott tvenne kungsgårdar, nemligen Roma kloster och Wisborgs kungsladugård. Gotland har intet säteri eller frälsehemman. Det var hvarken rådligt eller behagligt att upprätta ett herresäte å en så osäker och svårtillgänglig ort som Gotland fordom varit. Enligt skattläggning

  1. Lindström, Bidrag till historien om Gotland. Akad. afhandl. Sid. 7.
  2. Wallin, Gothl. Saml. D. 2. S. 41.
  3. Tunelds Geografi, åttonde upplagan B. 3. S. 1079.