Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/616

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

262

gående kappor, hvilka i den förra riktningen äro rundbågiga, men i den sednare spetsbågiga.

Vestra hvalfafdelningen har nära midten en ingång å södra och en sådan gent deremot å norra sidomuren. Södra portalen har emellan inre poster och yttre murhörn haft en kolonn å hvarje sida. Dithörande kapitäler, som bibehållit sig, äro slätta och bägarlika samt sakna kransar. Posterne äro mycket tjocka och breda samt murhörnen stora; de förra stå på hög tröskel, och de sednare uppgå från socklarna. På posterna hvilar en trebladig och på kapitälerna liksom på murhörnen en skarpkantig rundbåge. Såväl posterne som kapitälerne och bågarne bestå af slipad kalksten, men det öfriga af huggen sådan. Norra portalen har breda poster på hög tröskel och derutanför stora murhörn på socklarna. Posterne uppbära en trebladig båge, men murhörnen en skarpkantig rundbåge. Begge ingångarnas inre omfattningar äro snedsmygiga och lågrakspetsiga. Öfver södra ingången ses ett smalt temligen högt fönster, som ut- och invändigt har sneda smygar och rundbågig betäckning samt en liten rätvinklig karm. I östra hvalfafdelningen åt söder ses ett illa utvidgadt fönster med rak betäckning och karm samt lång- och tvärposter och bågar af trä. Triumfbågen, hvilken är smal och jemförelsevis hög, har hålkälade dynstenar och rundbågig betäckning.

Tornet, som med två afdelningar höjer sig öfver den vestra hälften af skeppet, hvilar med sina tre sidomurar på detsammas motsvarande omgifningsmurar och med sin fjerde på takhvalfvens breda skiljebågar. Då kolonnen alltså uppbär tornets östra sidomur, är den i jemförelse med höjden ovanligt grof. Ickedess-