Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/629

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

275

temligen grof tallskog på platsen, så att man icke kan derifrån njuta vidsträckta utsigter. Trakten kring Thorsborg är skogig och ofruktbar och flere berghällar visa sig deromkring i dagen.

Öfverstelöjtnanten Ljungberg har 1841 författat en beskrifning om merberörda bergshöjd[1]. I denna beskrifning uppges, att muren är 2520 alnar lång, 8, 10 till 12 hög samt nederst 30 till 40 och öfverst 4, 6 till 9 bred, och att uppförande af densamma har enligt öfverslag erfordrat 3000 till 4000 mans arbete under minst trenne års tid.

L. Cedergren har 1855 uppgjort öfver Thorsborg en karta, hvilken, 1.8 bred och 1.4.2 hög, åtföljes af en kort beskrifning[2]. Den bergslätt, som utbreder sig ofvanpå Thorsborg, utgör 266 tunneland. Derå ligger ej långt ifrån muren en myr, hvilken, innehållande 5 tunneland, omgifves af berghällar, och fordom varit, såsom det tyckes, en liten insjö, som till stor del igenvallat. L. Cedergren anser, att muren hållit vidpass 5000 alnar i längd och minst 25 i tjocklek, samt haft fyra till fem portar eller såkallade luckor. Klippväggarne äro från 15 till 50 alnar höga. Intet spår förmärkes efter kummel ättehög eller hustomt.

Det berättas, att vikingar haft farled till Thorsborg, och att jernringar i klippväggarna derom bära vittnesbörd. Att man uti en urtid kunnat uppsegla till oftanämnda bergshöjd anse vi vara en möjlighet, men deremot måste vi betvifla, det någon jernring för land-

  1. Handskrift i kongl. krigskollegii arkiv.
  2. Antiqvarisk-topografisk karta och beskrifning öfver fornminnen m. m. på Gotland; handskrift i Antiqvitetsmuseum med myntkabinettet i Stockholm.