Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/634

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

280

Vid vestra ändan af den södra sidomuren finnes en rundbågig ingång till en trappa, hvilken inför i den vestra sedan i den norra och mot midten deraf inleder genom en raksluten ingång i andra afdelningen. Vestra fönstret, som genomskäres af trappan, har utåt fått en lucka, och begagnas inåt till ingång i ett magasin, hvilket man intimrat i första afdelningen. Likväl vore fönstret väl behöfligt för att bereda mera dager i kyrkan. Andra afdelningen har en liten fyrkantig ljusöppning på midten af vestra sidomuren och gent deremot en stor rakbetäckt öppning åt vinden.

En stege uppleder till tredje afdelningen, som har två gluggar å hvarje sida. En midtkolonn har i hvarje glugg uppburit tvenne små rundbågar. Alla kolonnerne äro förstörda, men de små bågarne qvarstå. De yttre omfattningarne äro rätvinkliga och rundbågiga, men de inre rätvinkliga och lågrakspetsiga. Tornet har en spira, hvilken öfvergår från vanlig fyrkant till en bukig sextonkant, och derpå höjer sig en lodrät åttkant samt öfverst en låg åttkantig betäckning. Denna spira, som är ganska ful, härrör från en sednare tid.

Kyrkan har enligt en uppgift från medeltiden blifvit 1149 uppförd[1]. Då skeppet och tornet förete äldre rundbågsstil, så tyckes denna uppgift i afseende på desamma vara ganska sannolik. Skeppets platta trätak ådagalägger, att det tillkommit på en tid, dâ hvalfkonsten varit föga idkad på Gotland. Det ovanligt lilla fönstret med den ansenligt höga bröstningen är det enda, hvilket ursprungligen upplyst det temligen stora och ganska höga skeppet. En dylik anordning

  1. Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 314.