Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/645

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

291

lam. Omfattningen är hållen i det uslaste moderna maner med en kruka å hvarje sida. Denna bråte bortskymmer till stor del altarväggens fönster.

Ett triumfkors, som hänger på korets norra sidomur, har något mindre än naturlig storlek. Christus bär törnekrona och har sammanspikade fötter. Ringen, hvilken är stor, siras i yttre kanten med bladverk. Fyrkanter i ändarna framte inom rundlar evangelisternas sinnebilder.

I kyrkan står en rund dopfunt af slipad kalksten. Foten är skråkantig. Mellanstycket har öfverst en ring. Skålen har skråkantig botten och raka sidor. Foten och bottnen äro alldeles släta, men sidorna prydas med tio grunda rundbågiga fält. Hela höjden utgör 3.4 och skålens yttre tvärmått 2.6.5.

På gången i skeppet ligger en rund kalksten, som håller 5.1 i tvärmått. I midten af stenen ses en skållik grund urhålkning och vid sidan derom och få tum derifrån en mindre sådan. Dessa urhålkningar förenas med en smal ränna. Från den större urhålkningen utgår en djupare ränna, hvilken slutar vid ett hål i stenen. Dopfunten har tvifvelsutan stått på stenen, och dopvattnet har naturligtvis blifvit uttömdt i den mindre urhålkningen, då det influtit i den större och derifrån genom den djupare rännan utrunnit och nedgått genom hålet i midten.

Hilfeling lemnar i sina anteckningar om ifrågavarande socken följande korta underrättelser. I Ardre nordvest från kyrkan sågos lemningar af ett presthus, som varit temligen stort och bestått af huggen sten med hvälfda rum. Der funnos jemväl ungefär hundra steg i sydvest från kyrkan ruiner af ett torn eller