Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/655

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

301

håller 10.6 i bredd och 16.4 tvärsigenom. Betäckningen utgöres af ett spetsigt kroppåstak. Porten är till omfattningarna och hörnen uppförd af huggen, men för öfrigt af tuktad kalksten.

Ett fyrkantigt kastell, hvilket ligger 22.0 från tornafdelningens sydvestra till detsammas norra hörn, är till det yttre och inre bygdt af tuktad kalksten och till kärnan af gråstenskuller och kalkstensstycken. Kastellet, som haft fem bjelklag öfver hvarandra, betäckes öfverst med ett tunnhvalf på vederlag i sydost och nordvest. Första afdelningen har en bred och låg stickbågig ingang från sydvest och en liten fyrkantig glugg åt sydost. Andra afdelningen har en rundbågig ingång från nordost och en fyrkantig glugg åt sydvest och en sådan åt nordvest. Härvid bör märkas, att den sydvestra ingången icke är, ehuru gammal, ursprunglig, men väl den nordöstra. I tredje afdelningen ses en raksluten ingång vid nordöstra ändan af sydöstra sidomuren och å densamma en liten fyrkantig glugg samt en sådan å nordöstra och en å nordvestra sidomuren. Denne ingång har ingalunda inledt utifrån, hvar intet spår deraf förmärkes, utan inifrån till en trappa, hvilken uppfört till en afdelning, som funnits öfver takhvalfvet. Fjerde afdelningen har en liten fyrkantig glugg åt sydost, en åt sydvest och en åt nordost. Femte eller öfversta afdelningen under takhvalfvet har en större glugg åt sydost och en sådan åt nordvest samt äfven en åt nordost. Kastellets inre bredd i motsatta riktningar utgör 17.5. Murarne, hvilka äro 6.0 tjocka, innehålla 50 skiften och äro ungefär 50.0 höga. På takhvalfvet växa oxel rönn och flere andra slags löfträd. Kastellet, som föga lidit af vittring,