Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/668

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Dalhem.

Från Ganthem nedför en mycket lång men lindrigt sluttande backe till en bördig slättbygd i nyssberörda dalgång, der man efter föga mer än ½ mils färd i nordvest anländer till Dalhem, som är den mest storartade och skådevärda kyrka på hela Gotland.

Denne helgedom består af ett aflångfyrkantigt skepp, ett likadant men mindre kor med en sakristia vid norra sidomuren och af ett fyrkantigt torn i vester. Hela byggnaden är uppförd af välhuggen och tuktad kalksten.

Skeppet, som invändigt håller i bredd 42.3 och i längd 55.7 samt i murtjocklek 4.4, har höga brant skråkantiga socklar. Fyra kolonner, hvilka stå i skeppet, bilda tre gångar och uppbära nio korshvalf. Kolonnernas afstånd från hvarandra är alldeles lika nemligen 16.3 och från dem till gafvelmurarna äfven lika nemligen 17.4, men från desamma till sidomurarna med ringa skilnad 10.5. Mellangången är nära dubbelt bredare än någondera af sidogångarna. Kolonnerne ha höga fyrkantiga grundstenar med branta skråkanter och attiska baser med fyrkantiga stycken för blifvande skyddsblad. Skaften, som hålla 7.0 i omkrets och utgöras af hela rundstycken, äro slipade. Dithörande kapitäler, hvilka framte afrundade hörn och äro ofullbordade, ha hålkälade kransar. Å sido- och gafvelmurarna finnas hålkälade lister, som motsvara kransarna, och derifrån uppgå korshvalfvens skiljebågar, hvilka äro 1.0 tjocka och spetsiga. Alla kors-