Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/673

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

319

I södra sidomuren nära östra ändan ses två rakspetsiga väggskåp jemte hvarandra. Ett rakspetsigt och ett rakbetäckt väggskåp finnas i altarväggens södra halfdel. Ett stort väggskåp nära midten af norra sidomuren har en omfattning, som består af välhuggen kalksten och håller 1.4 i framsprång och 4.3 i bredd. Bottenstycket prydes med en rundstaf i nedra kanten. Hvardera af sidostyckena hvilar på en liten rundbåge och har framtill två kolonner och deremellan en repstaf. Baserne äro inåtsvängda, kapitälerne hålkälade och löfprydda samt kransarne rundstafviga och hålkälade. På sidostyckena uppstår en stor rundbåge, hvilken utgöres af en hålkäl emellan två rundstafvar. Öfver denna rundbåge höjer sig ett spetsigt röste med rundstafviga och hålkälade vattenlister.

Å norra sidomuren inför en rundbågig ingång till sakristian. Den yttre omfattningen består af tjocka poster på tröskel, den inre af djupa smygar. Sakristian, hvilken invändigt håller i söder och norr 11.1 samt i vester och öster 18.9, har lika tvärbranta och lika höga socklar som skeppet och koret. Ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr betäcker sakristian, som från öster upplyses af ett litet fönster, hvilket till det yttre och inre har sneda smygar samt utvändigt rundbågig men invändigt rak betäckning.

Tornet, som inrymmer tre afdelningar öfver hvarandra, har socklar, hvilka utgöras af en mycket hög och brant skråkant med rundstaf derpå. Första afdelningen, som invändigt sträcker sig i söder och norr 24.1 i vester och öster 21.8 och håller i murtjocklek 8.5, betäckes med ett spetsigt korshvalf med raka och uppåtgående kappor och är lika hög som mellangången