Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/731

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

377

ty allt företer, med undantag af vestra fönsteromfattningen, ren rundbågsstil, och det hela röjer en gifven plan samt en och samma hållning.

Klosterhusen, hvilka legat intill kyrkans södra sida, ha bildat en fyrkantig gårdsplats, som omgifvits af en såkallad kors- eller omgång. Från långhusets sydvestra hörn sträckte sig söderut en sidobyggnad, hvilken var vidpass 72.0 bred och 108 lång. Den bestod af två våningar och hade en ingång till den nedra från omgången och till den öfra utifrån å norra gafvelmuren. Ifrån södra korsarmen sträckte sig i nyssberörda riktning en sidobyggnad, som var 34.0 bred och 88.0 lång och innehöll två större rum med takhvalf. Det södra rummet hade en ingång från öster och en från söder samt en sådan från omgången och upplystes genom ett fönster från öster och tvenne från söder. En genomgång ledde till det norra rummet, hvilket hade en ingång från södra korsarmen samt ett fönster åt öster. Dessutom fanns i det norra rummet en liten inbyggnad med eget takhvalf och en ingång från vester. Dessa sidobyggnader förenades med en tvärbyggnad, som, sträckande sig i vester och öster, höll 52.0 i bredd och 112.0 i längd. Denna tvärbyggnad har förmodligen innehållit boningsrum samt gästrum. Gårdsplatsen var således icke synnerligen rymlig; ty deromkring sträckte sig omgången jemte södra sidoskeppets samt båda sidobyggnadernas och tvärbyggnadens långmurar. Inåt gårdsplatsen hade omgången smärta kolonner, hvilka, förenade med rundbågar, uppburo sträckmurar. Mellan lång- och sträckmurarna voro korshvalf spända, som förmodligen betäcktes med luttak.