Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/120

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

fyra tömmar, som icke äro längre än huvudet. Han har tvenne ryggfenor, som sitta när vid varandra, av vilka den första fenan har 7 mjuka strålar, i vilken den första strålen är odelt. Den andra ryggfenan är längre, fetare och något sågad, men i henne synas inga strålar. Bröstfenorna bestå vardera av 9 strålar, av vilka den förste är kortare, hård, styv, sågad tillbaka på bägge sidor. Magfenan hava 5 strålar, gumpfenan 10 strålar och stjärten vid pass 16 strålar, vilken är hel.


Majus 23

Resan ifrån Kristianstad åt Råbelöv, Torsebro, Åby till Åsum.

Thlaspi arvense Fl. 530 hade intagit veteåkrarna, som i år voro eländiga, och gjort dem alldeles vita.

Råbelöv gods och sätesgård låg kvart 2 norr om Kristianstad, bestod av 40 hela hemman och var hoplagd med Odensberga gods. Trädgården vid Råbelöv vittnade nogsamt om dess milda klimat, ty i den växte druvor, mullbärsträn, valnöteträn, Laburnum, lavendel omkring alla kvarteren, vita liljor i största överflöd, sköna och präktiga buxbomsritningar och även stor buxbom. Valnöteträden hade gått ut vid vintren 1740, och Buxus arborescens tålte här vintrarna, när ingen extraordinär köld inföll, den allmogen hölt före komma vart tjugonde år.

Sparris, som var planterad vid Råbelöv, var namnkunnig för dess storlek och löshet, vilket trädgårdsmästaren tillskrev ostronskalen, som voro blandade med sparrisen.

Ålfisket i Råbelöv sjö, som låg en mil öster ifrån gården, var det rikaste näst Bäckaskogs. Det berättades ej vara sällsamt att fånga 200 à 300 ålar om morgonen.

Ättehögar, stora och ansenliga, lågo ute på åkerfälten. På en av dem vid kyrkan belägen, var en stor gravsten uppförd, att den ej kunnat dit komma utan största möda.

Flintklappur var överallt strödd på åkerfälten, men av grov art.


114