Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/136

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Mutabam Dominum simul & mutabar ab ipso
MALTHÆO JULIO mea qui penetralia lustrat.
Quid fieri passim perpendens, captus amore
(Pollebam hoc uno naturæ munere) aquarum,
Quas vitreas grato & nunquam cessante susurro
Defundo, parare vias incepit & agros,
Pascua, Piscinas & quas nunc cernitis Ædes
Ad latus acclivis vallatas flumine montis
Deque suo tandem largitus nomine nomen.
Quid Domino referam tanto dignatus honore?
Nempe hoc ut rebus mundi feliciter actis
Tandem suppeditent dulces, quas sera senectus
Optabit latebras, vallatas pace, meoque
De Fundatoris post fatum nomine testor.
Sic dum læte inaugurabar cecinit

J. M. Hupfauff

Medicus

in feris Pentecostes Anno MDCXXXVIII

Situation av Maltesholm var ganska präktig och låg på de i går omtalte fälten såsom ett vidlöftigt berg, vilket uppsteg småningom en halv kvart uppåt sätesgården. Nedre delen av detta berget var täckt med höga, vidlöftiga, täcka och kylande bokeskogar, inom vilka åkerfälten instängde sätesgården, från vilken man hade den ljuvligaste utsikt över det kringliggande nakna landet ända bort till Kristianstad och Åhus.

Stenmurar inemot 2 alnar breda, fasta och starka, voro hoplagde omkring Maltesholms ägor, vilka uthärdade hela 100 åren utan att förändras det minsta, om icke de något litet sjunka.

Hedera täckte västra muren på stenhuset till femton alnars höjd såsom en den skönaste tapet med en beständig grönska. Hon fördärvade alldeles icke muren, ehuru man allmänt tror, att hon det skulle göra. Bären voro nu nästan mogna, gröna och klotrunde. Inuti hade de 4 à 5 frön och utanpå något över

130