Hoppa till innehållet

Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/210

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
  1. Ägorne eller landet på slätten är deld i treskifte, i kornvången, rågvången och fäladen. Desse tre byta så om, att endera delen vilar var sitt år, och då kallas fälad.
  2. Fäladen, eller den vilande åkren, är det endast betet för boskapen om sommaren, och utom den intet.
  3. Vardera vången är stor för två à tre kyrkosocknar, som ligga tillsammans, att spara det oändeliga arbetet med vallar och gärdesgårdar.
  4. Som vintrarna här äro ganska lindriga, så födas kreaturen mycket litet inom ladugården, alltså bliver här ingen gödsel.
  5. De omtalte rötterna, ljungpinnar och käringetarmar, binda sig så tillsammans, att alla bondens dragare och spann för plogen ofta måste stanna för en enda rot.
  6. Hästarna i Skåne, som på alla låga slätter, äro väl mycket stora men hava mycket svaga krafter. Orsaken är dels deras ringa bete om sommaren, dels att de med halm endast om vintren måste stillas, så att då jag i Uppland kunde köra vagnen med två resna kamper, kom jag icke i Skåne från gästgivaregården utan fyra rustgilla hästar.
  7. Bonden, som har mycken åker, får mycken halm men har föga hö. Halmen måste användas till foder åt boskapen, som väl giver svag föda, men dock tillräckelig åt många. Alltså måste bonden hålla många kreatur, om han skall få tillräckelig gödsel och ej bortkasta halmen. Nu som fänaden bliver svag av halmfödan, låter han många lisa varandra vid plogens dragande. Eljest är försökt vid Lomma, där starkaste leran är i Skåne, att det är möjligt köra åkern med ett par dragare efter tyska sättet, men detta är alltså ingen lisa för lantmannen. Av detta följer, att om bonden här skulle så larsmässoråg, som många herrskaper lyckeligen begynt, finge han väl 15:de à 30:de kornet istället för 4:de, men då måste först lantmätaren åtskilja bönderna ifrån varandra. Sedan måste en viss trakt läggas till ständig betesmark, ty om fäladen nu skulle köras till larsmässoråg hela sommaren förut, vad skulle då boskapen leva utav, som nu icke äger det minsta mer än fäladen? Böndernas största arbete, som är vallarne eller diken, skulle

204