säljas här valnötter i stor kvantitet. Det tycktes likväl, som valnöteträden i Lund växte något bättre än här. Valnötsskåp sågos gjorda av inländskt valnöteträ, som i alla delar hade så vackra flammor som någonsin av det utländska. Valnöteträden sades sällan bära frukt, då de uppvuxit av kärnar, därest de icke blivit rothuggna.
Mullbärsträd av svarta slaget funnes där och var i trädgårdarne, men de hade mera gått ut i de starke vintrar än valnöteträden. Vita mullbärsträn, som växte tillsammas med de svarte mullbärsträden uti herr borgmästar Hegardts trädgård 1740, fröso icke bort, då alla de svarta mullbärsträden fördärvades över jorden, vilket är ett tydeligt prov, att de vita mullbärsträden, som äro tjänligast för silkesmaskar, tåla bättre vintrarne än de svarta. Desse samme vita mullbärsträn hade icke burit någon frukt, vilket föll ägarena sällsamt, men jag fant en enda nog tillräckelig orsak, nämligen att alla voro honor, men ingen han.
Cornus sativa, kallad Mas, växte av ett par famnars höjd och bar årligen frukt vid borgmästar Hegardts hus i staden.
Mandel, som växte här i trädgårdarne, var allt bitter mandel. Här såges mandelträn, som voro 10 alnar i höjden och en i omkretsen, vilka buro ymnig frukt.
Snöbolleträdet eller Opulus flore globoso stod nu i sin bästa blomma.
Trifolium purpureum Fl. 615 var sått av faktoren Hegardt tillika med kornet om våren. Det växte första året helt kort, så att det icke kunde slås, men andra året var det redan en aln högt och kunde slås 3 gångor. Det växte bäst på sank jordmån.
Vintrarne äro på denna orten merendels lindrige, dock är ej utan, att kölden öven här undertiden om vintrarne nog sätter an, såsom förleden vinter 1749 den 1 januarii. Då fröso tvenne stora lindar, som stå väl klippte med stora och skuggfulla kronor på vardera sidan om Corps de Guardie. Bägge desse sprucko ifrån kronan neder till jorden med en stark smäll, att sprickan var ett tvärfinger bred, som nu hade givit sig till-
