Flintor voro de mesta klappurstenarne, fast ej så ymnige som vid Lund. De voro inuti helt svarta och gåvo en frisk eld.
Monorchis Fl. 740 växte i stor myckenhet med sina små, gula och desmansluktande blomster på de sidlänte ängslappar ibland åkerfälten.
Högste backar voro ett par backar, som lågo jämte vägen på västra sidan, då man reste emellan Malmö och Trälleborg, på vilka växte några örter som sällan finnas i Sverige utom Skåne, såsom:
Scabiosa gottlandica Fl. 111 växte på de torraste backar, där vattnet ej kan stanna.
Alyssum fruticosum Fl. 528, vilken även var allmän jämte vägarna. Denne är ännu näppeligen funnen utom Skåne. Hon har, såsom de andre av sin art, en liten tand vid basin av de två kortare stamina, att ehuru hon är nog olik de andra av samma genre, är hon likväl ofelbart ett slag av Alyssum.
Cerastium foliis lineari-lanceolatis acutis, corollis calyce majoribus Fl.Sv. 381 växte även här på backarne till stor myckenhet. Det liknade Alsine serrata Fl. 371 till stjälk, blad och blomma men var lägre och hade stora, vita blommor, vilkas kronblad, som voro dubbelt större än blomhölstret, voro vita och till hälften delta i tvenne delar samt strimmige. På pistillen voro 5 stifter. Fröhuset liknade ett kohorn och öppnade sig i spetsen med 10 tänder. Stjälken och blomhölstren voro något litet hårige, och håren utsilade ett slem. Denne örten är präktigt avskildrad av Vaillant uti dess Botanci Parisiensi, tab. 30, f. 4.
Papaver capsulis hispidis Fl. 429 eller Argemone capitulo longiore, Bauh. Pin. 172, Lob. Ic. 276, växte blandad med Papaver erraticum Fl. 428, ifrån vilken denna Fl. 429 skiljdes medelst stigmata 5, som voro svartaktiga, där de uti den andra äro 7 gula. Filamenta voro uti denna (Fl. 429) svarta och lansettlika men uti den andra (Fl. 428) röda och jämntjocka som hår. Mjölet var i denna blått, men uti den adra gult. Blombladen voro vid basin mer svarta och dessutom helt röda, där de uti den andra äro blekröda.
Scleranthus perennis Fl. 349 växte ock allmänt på dessa san-
