net, ty åkren måste till honom långt mera arbetas, utom det att halmen bliver mindre god för kreaturen, vartill ock kommer att larsmässorågen fordrar mera gödsel, om han sås efter gödningen; men vinterrågen sås efter kornet, som blivit gött. Vinterrågen giver grövre, svartare och tyngre korn, men larsmässorågen giver grannare och vitare korn samt även vitare bröd. Larsmässoåker köres med årder och ett par oxar, den tiden lantmannnen har mindre att syssla. Larsmässorågsädet rekommenderades med dikningar och stenbroar över diken såsom det nyttigaste över hela slätten. Då svårigheten föreställtes med larsmässorågen, som på fäladen förtog betet, blev svarat att mera jord borde utläggas till bete, där som hemmanet har sina ägor tillsammans.
Åkerfälten utsträckte sig ifrån Dybeck neder till havsstranden, som låg ⅛ mil i söder. Diken voro här lagde kring åkrarna. Vinterrågen stod rätt vacker, fast han icke buskat sig vid roten som larsmässorågen.
Junius 26
Stranden söder om Dybeck var bar utan skär, uppkastad av sand och beströdd med kullerstenar. Landskanten vid stranden var uppkastad med klappur, sand och tång flodvis, vilka formerade en liten lantborg, ifrån vilken stranden nedföll i havet på ett bösseskotts bredd.
Hörtehamn låg här vid stranden, där lybeckarne fordom haft sitt upplagshus, varefter ännu rudera syntes, men denna hamn är numera grundad. Vattnet faller ut i denna hamn merendels emot vädret och stiger, då vädret kommer ifrån landet, som tyckes vara emot naturen. Vi märkte detsamma, vi reste ifrån Skanör, att den norre stranden, som vid framresan var bar och åktes som en landsväg, stod vid återresan betäck som en sjö, fast vädret i framresan var nordligt och i återresan sydligt. Mån detta kan komma av vattnets strömmande och vädrets drift i Sundet?
278
