Hoppa till innehållet

Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/354

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
  • planke- och sillegarn,
  • näringar- och rödsputtegarn,

med vilka åtskilliga slags fisk fångades, såsom långor, vakrar, rockor, laxöringar med flere;

  • aleruskor och torskekrokar.

Sillegarnen voro bundne av fin lintråd. Var maska var så stor, att två finger kunde inträngas. Bredden av garnet var 84 maskor. Tännelen var tjock som en skrivpenna, vid manserepet häftad, vilket var tjockt som en tumm. De påbundne flåren av poppelpilsbark voro fästade med kvarterslånga hänkor, som sutto ½ aln ifrån varandra.

Koljegarnen voro bundne av ganska fin tråd, hade 30 maskor i bredden, vardera maskan så stor, att fyra finger kunde rymmas däruti. Den översta maskan, som är av dubbel tråd tvinnad, löper löst på tändelen, vilken är tjock som ett finger. Tolv lösa maskor äro emellan vart flår av poppelpilsbarken. Stenarne vid nedra tändelen äro under vart fjärde flår.

Krokar med orm fånga torsk, koljor, flundror och ibland ål.

Poppelpilsbark (Fl. 821), som för dess lätthet och för det den icke super vatten måste brukas av alla fiskarne till flår åt deras garn, köpes därföre i stor kvantitet utifrån, ehuru poppelpil på åtskilliga ställen i Skåne plnaterad växer fortare och större än något annat träd; ty vore nödigt, att poppelpil mera planterades i Skåne, att man ej behövde köpa ett naturaliserat svenskt träd ifrån främmande länder.

Örtenamn voro här på orten:

  • Convolvulus arvensis Fl. 173 vedbände.
  • Thlaspi arvense Fl. 530 skillingar.
  • Scabiosa Succisa Fl. 112 ängknappar.
  • Verbascum nigrum Fl. 187 katterumpa.
  • Campanula vulgaris Fl. 176 örnaklocka.
  • Galium luteum Fl. 116 osämjeört, klammerris.
  • Hypericum anceps Fl. 625 jordhumla.
  • Caprifolium scandens Fl. 191 käringetänder.

348