Brännevin brändes av den omogna frukten, som nedblåste i otid i augusti månad och legat, tills hon först begynte ruttna. Härtill lades jäst, då den gav ett gott brännvin.
Gödslen blandades stratum supra stratum med klöder och tång uti en hög, då han brann tillsamman och blev ansenligen förökt.
Hälsokälla kallades en källa utan mineral och utan utlopp, som låg i sudväst om gården på höga fältet. Folket hade ifrån urminnes tider för sed att komma hit midsommarafton och att dricka vattnet för allehanda krämpor, då de kastade penningar uti källan. Men numera, sedan källan var upplagad, lades de uti en bredevid stående fattigbössa.
Svinen vid fiskelägren gödde sig av fiskhuvuden, varav fläsket fick en obehagelig smak.
Fåren, som fiskarena äga, gå här ute med getterna hela vintertiden.
Körne kallades här både Prunus Fl. 397 och Rosa Fl. 406, som bägge allmänt läggas på gärdesgårdarne liksom sparr-ryttare att avhålla kreaturen och nästan folket.
Ollonborrar av det större slaget Fn. 345 uppåt löven på ek och apel. Den mindre sorten Fn. 346 håller sig mest på slätten, och en liten Scarabæus Fn. 351 skadar här mycket trädgårdarna, besynnerligen appel- och körsebärsträn, men icke päronträn.
Gryllotalpa Fn. 619 fanns här nog i trädgårdarna och skadade mycket olera eller gröna kökssaker.
