Stenknäck eller kirskfågel kallades ett slags fåglar, som begynt inställa sig uti den vackra trädgården, som omgav huset på alla sidor, att där traktera sig med körsebär. Fågelen hade ej länge varit bekant i Skåne men nu begynt i trädgårdarna här omkring att fördärva alla körsebären, med det att han kom bittida om morgonen och plockade ut stenarne ur bären, dem han biter sönder och äter upp, men lämnar själva bäret kvarsittande, som därpå förvissnar. Jag fick här en sådan fågel, som var nästan stor som en sidensvans, grå och något på brunt stötande. Vingarne voro svarta med en vit, avlång fläck. Han liknade till storlek och skapnad tallbiten eller Coccothraustes Fn. 176, och hans näv var ävenså tjock, om icke tjockare; men färgen kom icke överens, varpå jag dock icke gjort så stor uppmärksamhet (helst färgen plägar ofta uti Loxiæ genere variera på honorna och på ungarna första året), om icke rectrices hade varit på stenknäcken väl svarta men ifrån mitt på till yttersta spetsarna vita, där de på Coccothraustes äro överallt svarta.
Corpus magnitudine Ampelidis. Rostrum pallidum, conicum, magnitudine fere capitis, validissimum, maxillæ inferioris marginibus inflexis. Lingua carnosa, apice parum & levissime membranacea. Caput, dorsum, thorax, abdomen cinereo-grisea. Remiges nigræ, primores latere interiore
