krokigt, togs alltid av krokigt vuxit trä, varav alltid bästa förrådet är. Ty vad som göres krokigt av rätt klyvt trä, bliver bräckeligt, varföre ock till stora hjulringer inga andra träd togos än de som voro av naturen böjde. Allt träverke borde noga bevaras för röta, att det kunde bliva varaktigt, och därföre lades ekeverket straxt under tak att torkas 1½ år, kokades sedermera i fläsklaka, änteligen torkades i heta bakugnen och sist kastades helt het i kallt vatten, varav det blev mycket hårt och fast. Remmarne, på vilka vagnskorgen hängde, voro frammantill med långsåt ställde järnskruvar vidhäftade, varigenom de förblevo starkare.
Mangel föreställdes aldrig bliva fast av tyngd, som på honom lägges, utan bör mera sten läggas på foten, än den tyngden är, som trycker ovanpå, om han icke skall bliva ostadig och raglande.
Stockar sågades under vattnet med en såg, vilken vid nedra ändan hade en tung sten vidhängd.
Stensprängning under vattnet hade herr översten verkställt på det sätt, att han först borrat stenen under vattnet, vilket går lättare än ovan vattnet. Sedan har han tagit en muskötpipa, som vid fängröret var avsågad, och fästat den vid borrningen med blåler eller kitt. Vidare hade han satt en svamp på laddstocken och med den upptagit allt vattnet i bösspipan och stenhålet, sist fyllt med krut, tillsläppt ståltråden, tillpackat leran och itänt.
Bokbräder fås sällan ospruckne, varföre ock sällan bräder av bok förfärdigas, ehuru nyttige de voro till åtskilligt och icke giva eken efter i många stycken, men hela konsten förmente herr översten bestå däruti, att några hål borrades ovanför roten intill kärnan, och det uppåt på trädet, emedan det ännu växer, då den överflödiga vätskan skulle bortflyta, som eljest gör att trädet spricker under torkningen.
Franskt vin smakade som Moselvin, då ett par gröna kvistar av svarta vinbär lades uti en butelj.
Ungerskt vatten var destillerat av barren på gran, som bruktes i stället för brännvin men kom till lukt och smak så
410
