Hoppa till innehållet

Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/425

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

jag nu kom till Isternäset, där jag stannade i förundran, då jag såg, att nästan allt det låga gräset, som växte där som vattnet stått över vintern inom förenämnde blåstarr, var helt och hållit av denna rara örten, som gjorde dyen helt grön och växte hundradefalt ömnigare än i Frankriket. De små bladerna, som först uppvuxo, voro artigt hoprullade såsom en ormbunke eller rullfjäder, och de små, ärtlika glober, som lågo vid roten, voro inuti avskilda med 4 väggar. Herr prof. B. Jussieu har först sett, att de små blåsor som sitta vid roten dölja inom sig flosculos quattuor polyandros polygynos.

Sison repens, umbellis bifidis. Sium foliis submersis capillaribus, emersis pinnatis. Roy. Lugdb. 105. Sium repens, foliis inferioribus fæniculaceis, superioribus lobatis, umbellulis sæpius dichotomis, Ros. Scan. 11. Sium minimum, foliis imis ferulaceis, Moris. Hist. 3, p. 223, s. 9, t. 9, f. 5. Sium minimum umbellatum, folio varians, Pluck. Phyt. 61, f. 3. Denna lilla ört, som professor Rosén har uppletat, fant jag växa på Pilularia, där som var så sankt, att man med möda kunde komma dit. Folia simpliciter pinnata, pinnis sæpius trifidis, sive tridentatis. Umbella universalis bifida nuda, partiales quinquefloræ, involucro instructæ. Petala integra, acuminata. Antheræ nigricantes. Fructus calyce destitutus, obtusus, parum compressus, dehiscens in duo semina contra planitiem s. compressionem fructus. Semina exarata sulcis quattuor obtusis. Hon är den miinsta ibland alla europeiska umbellatas och liknar till utseende någorlunda Phellandrium, men som dess petala ej äro inflexa bifida, kan hon icke vara Phellandrii species.

Subularia Fl. 527, en nog sällsynt ört, växte ibland de föregående och stod nu i blomma.

Ranunculus longifolius Fl. 457, Phellandrium Fl. 238, Sium Fl. 235 växte ibland blåstarren, och var Ranunculus longifolius något äten av kreaturen men icke uppäten. Ingen Cicuta fanns här. Oenanthe Fl. 236 växte på sidlänta marken nog sällsynt. Aconitum fanns här icke, mycket mindre den som aldrig i Sverige blivit sedd. Alnus montana, lato crispo glutinoso folio serrato, Bocconi, som på Korsika färgar vattnet och dödar korna.

Poa gigantea Fl. 73 kallades här fläjegräs.


419