tages hela kraken med banden och lägges på vagnen eller kärran att inköras i ladan.
Harven, som allmänt brukas här i Småland på de steniga åkrar, är sällsamt gjord, 7 kvarter lång och 4 kvarter bred, hopsatt av bok med 3 länkar, där var länk består av 10 stycken i bredd, som äro trädde och hophäftade med vedjor. Harvpinnarne äro även av bok, 2 kvarter långa och 3 tum breda samt löst insatte. Denna harven jämkar sig efter alla ojämnheter på åkren och tjänar besynnerligen för stenig och med klappur uppfylld åker.
Höbåren är gjord av tvenne spröt, vilka äro böjde såsom en halvcirkel och hophäftade med rep, såsom figuren utvisar. När höet har varit strängat, lägges det i höbårarne att bäras tillsammans till stackar, som göras större och högre, än en karl kan räcka till det översta, varest det ett par dagar står att vädras, då det icke allenast är tämmeligen bärgat ifrån regn utan ock får en svettning som gör, att det i ladan icke sedermera tager an hetta.
Augustus 6
Stenbrohults församling hade mycket för sed att nämna sina gårdar med hult, ävensom Högsäters pastorat i Dal brukar att nämna sina gårdar med säter. Hult betyder detsamma som en liten bokskog, vilken allmänt här kallas bokhult.
| Stenbrohult | Högsäter | ||
|---|---|---|---|
| Sälhult | Skålshult | Illesäter | Tydjesäter |
| Älmhult | Varpeshult | Jolsäter | Grösäter |
| Slätthult | Dihult | Rösäter | Skällesäter |
| Brännhult | Rephult | Åkesäter | Toftesäter |
| Idhult | Gölshult | Brasäter | Vinsäter |
| Lindhult | Ugnhult | Fjällsäter | Runnesäter |
| Råshult | Bohult | Bråsäter | Nöttesäter |
| Roshult | Sösäter | Säter | |
438
