Den här sidan har korrekturlästs
-
Påblåstes uti ¾ timmar och blev därav ett järnkorn och 14 skålp. eller 7 procent med svartgörn mögslagg, varav fanns, att provet stått något för länge i elden, varföre ånyo6 centner svart fluss 1 ½ ″ kristallglas, ½ ″ glasgalla, ½ ″ borax, ½ ″ kolstybbe. - Insattes 1 centner uti förr luttrad digel med
Påblåstes uti en ½ timma och blev därav en järnregulus om 9 skålp. eller 9 procent med klar, grönaktig slagg. Bägge järnkornen av desse prov voro exakt sfäriske och gingo under hammaren lätteligen sönder, viste sig i brottet grovkorniga, glänsande.3 centner svart fluss 1 ″ kristallglas, ½ ″ kalk, ½ ″ kolstybbe, ½ ″ borax. - En del av desse järnkorn uti skedvatten lagde upplöstes fullkommeligen som ordinärt järn utan residuum eller tecken till tennhalt, som eljest i anledning av stenens utseende kunnat förmodas. Ej heller viste sig färgen, varken i solution genom salmiak spiritus eller uti slaggen, någon tecken till koppar, som det gröna uti stenen tycktes utmärka.
Jättebrunn, sådan som i Västergötland kallas jättegryta (It. Westrogoth. 147), sågs på en backa, som kallades Jättebrunnsliden, över vilken man reser, förrän man kommer till Stockatorp. Här låg en jättegryta överst i berget åt sjösidan av mer än en alns djup och bredd, artigt utsvarvad. Om alla jättegrytor äro svarvade av vatten, som vi denna tiden föreställa oss, så måste otvivelaktigt denna gryta, som ligger så högt mot vattnet, vara flere tusende år gammal.
Stockatorp, kvart 7.
52
