Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Froafälle mosse låg jämte vägen 1 kvart. från Älmhult öster om vägen, och Slätthulta mosse låg mycket djupare väster om vägen, så att Froafällemosse med minsta omkostnad kunde göras till äng på förenämnde sätt.

Vinterrågen, som sällan finns här i Småland förutan på svedjor, där ingen vårråg gärna sås, begynte först i dag visa sina ax.

Tjärhygget sågs här på tallarna jämte vägen, där furorna på endera sidan 1 eller 2 kvarter över jorden voro först huggne, att man fått därav en spån så stor som en hand. Här utvittade kådan, som sedermera årligen avhugges i tunna spånar, så att en furu, som således blivit mjölkad i 10 år, änteligen var huggen hela 3 alnar uppåt, dock allenast på ena sidan. Vid tjäruverkningen märkes, att kärnan på furen lämnas orörd och konvex, emedan kärnan ej giver mycken kåda såsom ytan och styrker dessutom trädet, att vädret ej så lätt avbryter detsamma. Gårtallar och andra lösa tallar tagas icke härtill utan endast furor. Denna tjärhuggningen tyckes mig ej skada så mycket skogarna, som man sig allmänt föreställer; ty fastän några trän avblåsa, så är dock båtnaden för lantmannen och landet ansenligt, helst på desse orter, där skogen är mer än tillräckelig och endast eljest användes till svedjor. Blåst och storm avbryter ej så mycket desse tjärfuror, som man allmänt tror, om de inrättas i täta skogar; änteligen ock så man räknar den vinst landet får av tallarnes årliga mjölkning i många år och tider, är den ansenligare än någon annor nytta, som kan hämtas av en illa vuxen furu, helst då lantmannen förbjudes hårdeligen att ej skada mastträn eller timmerskogen. Det är lika, på vad sida och på vad tid furun således hugges, allenast det icke sker om vintertiden, ty vinteren läker såret utan kåda. Detta rön lärer trädgårdsmästare att klippa sina granar, taxer, cypresser och andra plantas resinosas om vinteren och icke om sommaren. Sedan tjäruveden samlats av furorna, föres den tillsammans klövetals, och sedan han väl är torr, brännes till tjära. Tjäremilan är anlagd på en sluttande backa och utgraven med en lång däld neder åt backen, i vilken några

86