brände dem inne med allt deras manskap. Efter detta lade han under sig allt det rike, som konungarne hade egt och satte höfdingar deröfver. Konung Högne och Hilder, hans son, redo ofta upp i Sveavälde, och dråpo dem af konung Ingialds män, som han hade satt öfver det rike, hvilket ko-. nung Granmar, deras frände, hade egt. Stod så i långan tid en stor oenighet mellan konung Ingiald och konung Högne; och kunde konung Högne dock behålla sitt rike allt till död— dagar för konung Ingiald. — Ingiald konung egde tu barn med sin hustru, och het det äldre Åsa', men det andra Olof Trätälga”. Göthild, konung Ingialds hustru, sänder svennen till sin fostre Bove" i Vester-Götland, och vardt han der uppfödd med Boves son Saxe", som kallades Fletter?. Det är mäns sägen, att konung Ingild drap 42 konungar, och att han svek dem alle i grid": ty var han Ingiald den Illråde? kallad. Han var konung öfver mesta delen af Svithjod. Sin dotter Åsa gifte han med Gudröd”, konung i Skåne”, och hon var sin
4) Isl. Åsa, den af Asa-ätt komna, fem. till Ass (Ås, As), m.
2) Isl. Tré-telgia, f., eg. trä-yxa, timmer-yxa (icke: trä-tälgare, tim- mermean); felgia, f.. timmer-yxa, tälg-yxa, af talga I. telgia, V.a., Uälga, släthugga. I Gotl.Lag. betyder tielgia, en mindre, likasom aftälgd, skade, krossning, sår.
3) Isl. Bövi, m., är no en äldre fore af namnet jla Sv. Bo, en som bygger eller bor, af biia, trol. äldre buva, kanske > Ål. byggva, byggia, A,-Sax. buan, buwian, bugian. =
4) Isl, Sazi, m., den med svärd väpnade, af sar, n., ett kort svärd. Håraf kommer trol. folknamnet Saxar, Isl. Saxar, hvilket derföre på Sv. aldrig borde skrifvas «Sachsera. ',
5) Isl. Föttir, m., betyder troligen sköflare (eller den, som fläter sitt bår?), af Isl. fltta, fläta, sönderklyfva, blotta, sköfla, T. flechten, Lat. plectere, plicare.
6) Isl. grid, n. pl., säkerhet, fred, stillestånd, lejd, Vest-Göt. Lag. grib, men grup i de öfriga Landsk. Lag., möjligen af isl. greida, reda, lätta, bjelpa, betala; — eller skulle grup vara en äldre form än grip?
7) isl. Ill-rådi, m., och Åsas tillnamn Iliråda, f., den ondt (it) rå- dande, af illr, adj., ond, elak, A.-Sax. yfel, E. evil och ill, T. idel.
8) Isl. Gud-rödr, se Gud-rauör, uti not, till 53 kap.
9) Isl. Skåney (1. Skåni), d. ä. Skån-ey, Skånö, Skåne. Efter, som jag tror, Ganms och Muncns snillrika förklaring, är detta just samma ord
