Den här sidan har korrekturlästs
76
55 Kap.
Om Ragnvald Hedahög (Heidum hærri).[3]
Ragnvald het konung Olofs son, som var konung å Vestfold efter sin fader. Han var kallad Heda-hög. Om honom qvad Thjodolf den Hvinverske Ynglinga-tal; der säger han så:
Ej vet jag bättre, |
Þat veit'k batst, |
- ↑ Isl. Geir-stadir, m, pl., nu gården Gjerstad (enligt Munch;
Gjerrestad, enligt Aall) i Thjölings socken (Skiringssal) å Vestfold; hamnen
dertill var det ofvan omtalade Stiflosund. Konung Olof kallades efter detta
sitt hufvudsäte Geirstada-Alfr (se 53 kap.), hvilket efter en något yngre
sägen (se Munchs Norsk. Folk. Hist., I. s. 398, och der anförda källor),
betyder Geirstada-nejdens alf, d. ä. vätte eller skyddsväsende. Uti sådana
ortnamn som Geir-stadir, Tumme-torp (Tuma-þorp), Kar-bänning
(Karl-bœningr?), Karmans-bol (Karlmans-ból), Kårböle (Kár-bœli), m. fl.,
igenkännes oftast ett uppkallande af en förste egare: Geirr, Tumi, Karl,
Karlmaðr, Kárr. - ↑ Isl. haugi ausinn, eg. öst med hög, hvilken skaldiska vänding
icke bättre kunnat återgifvas än med: gömd i hög. - ↑ Isl. Ragnvaldr, Run. Raknvaltr, m., den gudaväldige, den gudaburne herrskaren, af ragn, rögn l. regin, n. pl., gudamakter, eg. de styrande, och valdr, konung. — Hans tillnamn Heiðum-hærri, hvars anledning är okänd, antages betyda: den som år högre än hedarne, de skogvuxne åsarne, bergen, och det har derföre försökts att återgifva det med Heda-hög.
- ↑ Isl. reiðar stióri, m., eg. skeppets styrare, en skaldeomskrifning
för sjökonung, hvilken, för att bibehålla rimstafvarne, här blifvit öfversatt
med en annan dylik omskrifning rå-häst-styrare, då rårnas eller
togens bäst är ett skepp. — Reið, f., betyder dessutom ridt, ridning och kanske
äfven ryttarehop, reiðar stióri blefve då den, som styr en ridande härs
anlopp, d. ä. en anförare, konung.
