För att förskaffa sina söner kunskaper inom mineralogien, tog han Linné till deras guvernör på en resa i Dalarne, och till dem slöto sig flere andra studerande, som sedermera i Falun under Linnés presidium bildade en liten akademi. Linnés intressantaste och vigtigaste bekantskap vid denna tid var dock en flicka, hvarom han sjelf skrifver: »Efter min resa i Dalarne började jag i Falun hålla föreläsningar öfver mineralogien och stannade der ännu en månad. Den derstädes bosatte provincialläkaren omtalades allmänt såsom rik, och i denna fattiga provins kunde han med skäl anses såsom en af de rikaste. Han hette Moré eller Moræus och var bland svenska läkare en af de mest framstående. Medicinen och i synnerhet praktiken satte han högre än alla andra sysselsättningar. Han fattade tillgifvenhet för mig. Jag besökte honom ofta och blef vänligt mottagen. Han hade två döttrar, af hvilka den äldsta, Sara Lisa, var en vacker adertonårig flicka. En viss baron sökte vinna hennes hand, men förgäfves. Jag såg henne och hänrycktes. Hon gaf mig sitt ja, men nu fruktade jag, som en fattig ung man, att begära henne hos fadern. Slutligen gjorde jag det dock. Han sade ja, men äfven nej. Han tyckte om mig, men icke om mina osäkra öden. Slutligen förklarade han, att hans dotter ännu tre år skulle förblifva ogift. Då ville han gifva ett bestämdt svar».
Linné hade alltså i sitt tjugosjunde år en utkorad brud. Den gamle Moré kunde icke ana, hvilken berömd svärson han en gång skulle få. Han tillrådde derför Linné att mera uteslutande egna sig åt medicinens studium och särskildt åt det praktiska deraf. Ville alltså Linné se sina eldigaste önskningar uppfylda, ville han komma i besittning af sin älskade, så måste han inom en bestämd tid söka att skaffa sig en plats som läkare. Hans fästmö kom nu hans tarfliga finanser till hjelp, i det hon ur sina egna besparingar och ur sin faders kassa förskaffade Linné en summa för hvilken han kunde begifva sig till det gästvänliga land, som vid denna tid ur många synpunkter var de lärdes tillflyktsort, och der vinna den doktorsgrad, som behöfdes för hans framtid.
Då nu Linné stod på resa till Holland, grep honom