II.
Linné i utlandet: vistelsen på slottet Hartekamp i
Holland, besök i England och Frankrike. Det nya systemet
och dess triumf.
Den resande, som på 1870:talet inträder i den vackra biblioteksbygnaden i Amsterdams zoologiska trädgård, mötes i boksalen af ett porträtt i kroppsstorlek, föreställande en ung man i besynnerlig klädedrägt: kring lifvet en gördel, hvari på lapparnes manér hänga knif, nålar, snusdosa och andra smärre förnödenheter; halsen är blottad, på hufvudet sitter en rund hatt, lapphandskar fullända kostymen och i högra handen håller den af lifliga bruna ögon upplysta gestalten en blommande växt, invändigt röd och utvändigt hvit — Linnæa.
Nordens Venezia, Zuidersees drottning, det rika Amsterdam, har mycket att vara stolt öfver, liksom i allmänhet fallet är med hela det lilla landet, der allt med undantag af luften, molnen och stjernorna, är historiskt. Det lilla folket af fiskare och köpmän bevarade sin frihet gent emot en Filip II. Det blef med tiden vetenskapens adopterade fädernesland, Europas börs och verldshandelns stortorg. Det sträckte sin makt öfver Java, Sumatra, Hindostan, Ceylon, Nya Holland, Japan, Brasilien, Guyana, Goda hoppsudden, Vestindien och Newyork. Men bland de bleknade minnena från den politiska storhetens dagar glänser ännu hågkomsten af de vetenskapliga heroer, som här fostrats eller gästat. Ej länge sedan firade Spinozas fädernesland en jubelfest, det rustar sig nu ock att högtidlighålla erinringarna om den unge svenske botanist, som för nära halftannat sekel sedan i dessa trakter lade grunden till sitt verldsrykte. Bland
