Hoppa till innehållet

Sida:Cervantes Don Quijote (Lidforss) 1905 Förra delens förra hälft.djvu/14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

10

nad du erfar öfver att så redig och utan omsvep erhålla historien om den berömde D. Quijote af La Mancha, angående hvilken det är den allmänna meningen hos invånarne i nejden kring Montiels fält, att han var den kyskaste älskare och den tappraste riddare, som på många år blifvit sedd där i trakten. Jag vill ej lägga så stor vikt vid den tjänst jag visar dig genom att göra dig bekant med denne ädle och aktade riddare; men jag önskar att du tackar mig för bekantskapen med hans vapendragare, den ryktbare Sancho Panza, i hvilkens person jag, som jag tycker, gifver dig samlade alla de vapendragaredygder, som eljest finnas strödda i hopen af riddareböcker. Och härmed farväl; Gud gifve dig hälsa, och mig må han icke glömma! Vale.



Noter.

1 I första upplagan fattas här negationen, som finnes i den andra och alla följande. Ehuru det visserligen blir mening äfven på förra sättet, är det dock skäl att följa den senare läsarten, isynnerhet därför att den nyare kritiken uppvisat, att denna tillegnan är till större delen hopflikad af stycken, som ord för ord äro lånade ur den namnkunnige lyrikern Fernando de Herreras tillägnan till markisen af Avamonte af den ännu berömdare Garcilaso de la Vegas år 1580 i Sevilla af Herrera utgifna dikter, och det här ifrågavaraude stället återfinnes där fullkomligt lika lydande, men med negation. Hvarför Cervantes roat sig med att på detta vis plagiera en föregångare, lär väl alltid blifva en gåta för eftervärlden.

2 Att Cervantes flera ganger suttit i fängelse, (ehuru ingalunda af orsaker, som kasta den minsta skugga på hans karaktär), är säkert, så t. ex. i Sevilla under tre månader af året 1597, i Valladolid några dagar af juli 1605, och kanske ännu på något annat ställe. Då första upplagan af D. Quijotes förra del utkom år 1605, kan detta arbete således icke hafva uppstått under den korta fångenskapen i Valladolid; men detta är också allt hvad man med visshet kan säga i denna sak.

3 Sp. debajo de mi manto al rey mato = under min kappa dödar jag kungen. Ordspråket har äfven en äldre lydelse med mando i st. f. manto och är i alla händelser uttryck för en stark känsla af personligt oberoende. Någonting ditåt var äfven de fromma Romarnes bruk under pafven Pius IX att, när denne visade sig offentligen, med all skyldig vördnad hälsa honom och anamma haus vällsignelse, men på samma gång under kappan göra det öfverallt i Italien bekanta tecknet med högra handens fingrar för att afvända la gittatura: så påfve han var, troddes dock allmänneligen Pio Nono hafva »onda ögon», men »under kappan» gjorde man sig oberoende däraf.

4 Cervantes döptes den 9 oktober (efter gamla stilen) 1547, och sannolikt var han äfven född samma dag eller möjligen den 29 föregående september, på hvilken dag den katolska kyrkan firar ärkeängeln Mikael; i alla händelser var han, när detta skrefs (1604), icke mer än omkring femtiosju år gammal, men han hade på de senaste tjugu åren, eller allt