240
— »Heliga Jungfru! utropade Sancho med ett anskri; är det möjligt att Ers Nåd är så förstockad och så klen i hufvudknoppen, att ni inte inser att det är rama sanningen jag säger er, och att detta ert fängslande och missöde har ondskan större del i än förtrollningen? Men efter nu så är, så vill jag då riktigt tydligt bevisa er att ni inte är förtrollad; eller säg mig, så sant Gud må förlossa er ur denna vedervärdighet och så sant ni hoppas se eder i vår nådiga fröken Dulcineas armar, när ni minst anar det, …»
— »Sluta då med dina besvärjelser, sade D. Quijote och fråga mig hvad du vill, ty jag har redan sagt dig att jag skall svara dig med all möjlig noggrannhet.»
— »Det är just det jag ber om, genmälde Sancho; och hvad jag nu åstundar veta, det är att ni säger mig, utan att lägga till eller ta ifrån det minsta, utan riktigt sanningsenligt såsom man väntar att det skall sägas och som det verkligen säges af alla dem, som bekänna sig till vapenyrket, som Ers Nåd bekänner sig, i egenskap af vandrande riddare …»
— Jag säger ju att jag ej skall ljuga i något stycke, svarade D. Quijote; kom bara till slut med ditt frågande, ty du tråkar ut mig, Sancho, med alla dina ursäkter, böner och inledningar.»
— »Jag är alltså viss på min husbondes ärlighet och sanningskärlek; och således, efter det gör åtskilligt till saken för vår historia, spör jag, med förlof taladt, om tilläfventyrs, allt sedan Ers Nåd kommit in i denna här buren och sitter där efter er mening förtrollad, det kommit på Ers Nåd någon lust eller tarf att göra stort eller litet, som man brukar säga.»
— »Jag förstår icke det där att göra stort eller litet, Sancho; förklara dig tydligare, om du vill att jag skall svara dig rakt på sak.»
— »Är det möjligt att Ers Nåd inte begriper hvad det är att göra stort eller litet? Sådant få ju barnen lära i skolan, strax de afvänjas! Nå så vet då att jag menar, om Ers Nåd har känt lust att göra hvad man inte kan låta någon annan göra.»
— »Jaså, jaså, nu förstår jag dig, Sancho. Jo, många gånger, och till och med nu känner jag en sådan lust. Hjälp mig ur den här farligheten, ty här står inte rent till med allting.»